Har ju inte varit bäst på att få liv i denhär bloggen, men det är ett dilemma att prioritera mellan mailet och bloggen. Och framförallt så kan ju vicken jävel som helst läsa denhär skiten - vad vågar man skriva? Jag bryr mig inte så mkt, men det finns nog människor i mitt liv som varken vill bli uthängda här eller få reda på alla galenskaper som drabbar en lirare i denna hålan.
För att ta nårra av de anständiga galenskaperna sen sist så har jag blivit nersparkad av 6 khmerer som behövde lite extrapengar inför nyåret, 3 timmar polisstation/2 besök hos doktorn, betraktat apor med jättestånd och jättenäsor på Borneo, fått "Pol Pots leende" levererad från det gamla landet (avslutade "Europe's Last Summer" igår, så jag får väl ta och läsa skiten också), provat backpackerlivet (vilket fick mig att prova min första illegala substans [om nu nått är illegalt här]: en halv munfull happy shake, banan), suttit 9 pers i en Camry som samtidigt tjänstgjorde som ambulans, lattjat med Ruby's säkerhetsvakts gigantiska picka (kinesisktillverkad K54), Phnom Penh-klassikern: Killing fields följt av skjutbana, mitt första äkta Khmerdisco, och igår stod jag för första gången som värd för en runda two-up - Monsoon anordnade ett några dagar sent ANZAC Day-firande.
Kräver ju några sköna och förklarande länkar:
The Veranda, Kep: http://www.veranda-resort.com/ - åk dit, fast det är lite kymigt att inte ha toalettdörr när man delar rum med en backpacker man bara träffat nån dag tidigare.
Flygplatsens skjutbana finns på bild här: http://members.optusnet.com.au/~johnmargh/travel/seasia99/PhnomPenh.htm - den är snäppet billigare än den vid Killing Fields, en dollar kulan, istf strax över dollarn. Och den vid Killing Fields ger ju också den riktigt äckligt cyniska känslan man vill åt. Dessutom har dom en 12,7 mm LV-kulspruta som jag måste prova nån dag. En perfekt dag hade ju varit att kila över till Killing Fields, köpa en av kossorna som är uppgödd på gräs från ouppgrävda massgravar, ställa på skjutbanan, servera resterna på grillkväll på balkongen efteråt. Bad taste, indeed! Killingfieldsbanan är omnämnd här http://wikitravel.org/en/Phnom_Penh - må så vara att de shejpat upp (ner) den, men den första frågan vi fick på första luftburnas bana var om vi ville ha en kyckling.
Two-up: http://en.wikipedia.org/wiki/Two-up - allt som behövs för en helkväll är en pinne och två mynt. Och lovor, såklart. Förbjudet alla dagar om året i Australien, utom 25 april, ANZAC day. Men vi i Kambodja följer inga regler, vi gör precis som vi vill, och spelar two-up 28 april. Dessutom komplicerade vi inte reglerna med att ha en bank som kunde sno pengar, alla fick individuellt hitta nån att satsa mot, heads holds, och min roll var bara att annonsera resultat, barred, wandom, heads eller tails. Tror jag vann 3,5 dollar, men ganska mycket kredd hos den australiensiska populasen - att dom ska behöva en svenne för att förklara för dem hur de har roligt? För att locka folk lyckades jag såklart skända minnet av en halv miljon döda och två länders ära med mitt lilla mailutskick om varför man firar denna dag: "And what are we celebrating again? Well actually it was Tuesday, some 91 years ago, that Winston Churchill picked a fight with Mustafa Kemal in order to make Bulgaria join the good guys in the Great War. Result? Bulgaria joined forces with the others, half a million more men lost their lives (but possibly in nicer trenches than those filled with mud in the Flanders), Mustafa Kemal became Kemal Atatürk riding on the success of his victory and therefore later got away with genocide of the Armenians, Assyrians, Syrians and Kurds. Churchill lost his job, but recovered in time for the next war." Inte en helt balanserad syn på Gallipolifiaskot, men jag tror inte den innehåller faktafel. Beroende på hur man tolkar mina rader. Turkiet var exempelvis redan i krig med England och övriga, men inte säger jag att det inte var så? Grekland var också ett mål för Winston att locka över på sin sida med denna operation, och det lyckades han med. Och fick på så vis en andra front på köpet, ett av de stora efterhandskonsturerade syftena med landstigningen. Problemet var ju att alla hade grävt ner sig i skyttegravar på västfronten. Hur lösa skyttegravsproblemet? Mer skyttegravar. I Turkiet, och senare i Grekland. Så man kan hävda att det var en lyckad operation, skapa utrymme för mer skyttegravar. Vi hinner inte ta livet av varandra i den takt som behövs, hur göra? Clausewitz hade jublat över resultatet av förverkligandet av hans teorier. Och vem vann? Well, tyskarnas syfte med att starta första världskriget var att krossa Ryssland, och Ryssland fanns inte efter kriget. Alltså måste jag som opartisk ringdomare lyfta Kaiser Wilhelms arm högt i luften. 15 långa ronder, oeniga poängdomare. Men trots allt en solklar vinnare. I långa loppet får vi väl nu se USA som den stora vinnarn, och England som den stora förloraren. Men det är inte över än - mellanöstern var då del av det Ottomanska riket, nu är det det stora hotet mot National Security. Men Kaiser Wilhelms ÖB Moltke d.y. kan inte gärna haft i beräkningarna att han med detta krig skulle se till att krossa supermakten USA med islamistisk terrorism hundra år senare - USA var ju inget då. Som dialektal materialist bör jag dock tycka att kriget drogs igång i syfte att erövra nya marknader, på imperialistiska grunder. Får läsa på lite till innan jag avsvär mig Lenins förklaring helt.
TCS: http://www.toyotaclubsweden.com/ - gå in på forumet och kolla hur många man kan få in i en Camry. Förutom oss 9 hade vi 7 hönor och 45 kilo chilli. Plus packning.
Nej, nu får jag ta och få lite lunch. Middag ikväll med Eeva på det feta pastastället som rockar, sen Pontoon party. Imorgon hyr jag en dirt bike och Kim kör mig till hans familj på vischan ("the province" som det heter här). Tisdag quiznight, eventuellt med skandinaviskt tema. Onsdag förhoppningsvis spanska restaurangen med australiensiskan. Som de flesta andra kvinnor i världen tycker hon om mig, men inte så. Illa, ja, men klart bättre än att käka snabbnudlar på balkongen här.
Åsså får jag se till att plöja Pol Pots leende snabbt som en höna bajsar, vill ju läsa Keegans "Det Första Världskriget". Kanske sitta nårra kvällar i veckan i min ensamhet på FCC och se jävligt backpackerintellektuell ut med bok och GT? Lite halvensam nu när chefen med fruga är i Sverige, kollegan är i England, irländskan i Thailand och Tessa i Laos.
Tjing tjong kinaman!
Åre - 2015
-
Tillbaka i Åre för den traditionella vecka tio. Den här gången kom som
vanligt fam Idborg på besök. Och de tvekade inte att ta med sig fantastiskt
väder. ...
9 år sedan
