Allt för damen!

Jävligt konstig känsla - hon är inte på MSN. För hon är på planet hit. Skitjobbigt, trodde jag inte alls - har blitt beroende av kvällar på chatt. Men så var det ju också så vi började umgås, och fan va öppen och ärlig man kan va i skrift. Inte för att jag ljuger och håller inne när man sitter mellan skål och vägg med mig, men alla orden hinner inte riktig fram innan begäret tar över. När jag pratar med mitt begär alltså.

Ja, hon kommer att läsa detta, men inte innan hon fått komma hit. Alltså: denhär killen trodde att det var över, detdär med att ge allt för nån och ha mer än regelbunden sex. Jag hatar att bädda, men har slitit för att få sängen iordning för hennes ankomst. Jag har lukat blomkrukorna och tuktat växterna däri, fast jag inte ens gillade det när jag fick betalt för det i Alnarpsparken. Jag har bytat glödlampor här i två dar, och det kan låta som det lilla, men fan! Man skruvar på lampan och får glasdelen i handen. Vi har automatsäkringar så det är bara att flippa upp en ABB-säkringsbryare i de flesta fall, men nu var det många-många lampor här på balkongen. Min motodop har fått en elchock, och han har dessutom lokaliserat stora säkringen för hela huset ute på stolpen 4 meter upp för jag lyckades släcka ner allt ikväll. Rök och gnistor. Och när jag äntligen fick i 3 av 4 stjärnor och månen i stjärnhimlen vi har på balkongen så var jag så nöjd! En röd stjärna, bara för att ge det hela lite romantik och för att det är valkampanj, ju! Men efter att jag och min motodop riskerat livet för detta så slår jag på säkringen igen, han ser den röda, och börjar genast göra referenser till vietnamesiska massageinstitut som har röda lampan tänd när dom är öppna för riktig business. Åsså kommer man hem efter nån öl, och strömmen har gått igen - pga denna röda jävla 5W-lampa.

Åsså skrubbade jag badkar, handfat und so weiter, för att få det att se lite snyggt ut här. Nu när jag kom hem efter onödiga öl jag visste jag behövde för att bearbeta hennes bortavaro från MSN coh hennes snara ankomst (8 1/2 timme till landning). Men dethär jävla landet är emot en, om man flippar över som jag och helt plötsligt vill ha det fint och snyggt runt sig. Känner ni mej som den som skrubbar badkar? Bäddar? Och här känns alla sånna ansträngningar dels malplacé eftersom man har folk som ska göra det åt en, och dels meningslösa eftersom i Khmerernas land så sprängs glödlampor när som, badkar och handfat blir aldrig vita och fina, och sängkläder är för smala. Man är ju så jävla nöjd att slippa städa/tvätta/diska, men när dom gör det dåligt... Och klaga kan man inte heller, för mig är det ju en obetald tjänst jag får av dom. Hur klaga då? Om man bara hade verktygen att visa hur man ville ha det, eller fixa det när det gällde. Men icke - hur rengöra ett badrum med hjälp av toappapper, vatten och tvål?

Jag längtar iallafall efter denhär kvinnan! Måste sova lite nu känner jag...